Underbara Vässarö
Från fredag 24 till torsdag 30 var jag på underbara Vässarö med underbarare människor. Det var super att få se dem alla igen. Vi börjar i rätt ände med återträffen.
De börja med att man skulle ta sig till KTH med sin "lilla" väska det var inte det roligaste att åka tunnelbana en fredag eftermiddag. Men det gick väl bra sen skulle man hitta också, men när jag kliver av tunnelbanan så ser jag Danne som får visa vägen dit vi ska. Sen var det buss och båt ut till ön.
Vässarö har alltid två konf under sommaren jag var på den första vi hetta Morsning Korsning. Den andra konfirmationen @tro och vi hade återträff samtidigt denna återträff anordna Vässarö. Vi bodde blandat i stugorna tre Morsning korsning tjejer och tre tro tjejer i ett sexmanna rum jag hamna med två jättetrevliga M+ tjejer.
När vi kom fram fick vi kvällsfika så drog de regler och sa ni får gärna sitta blandat M+ och tro. Det var M+ på ena sidan och tro på andra sidan utom en från M+ han satt sig med tro men han kände folk där i från.
På lördagen var det lite aktiviteter och läspas M+ för sig och tro för sig. Där vi diskutera hur det var och lämna konfen och hur det var att träffa varandra igen. Jag kan säga att alla sa så fina saker att jag fick kämpa för att inte börja gråta.
Sen var det ris och röj då jobbade man på dagarna och hade kul på kvällen/natten och sov lite. Ofta var det ändå rätt så kul att jobba men kvällarna var roligare. När vi jobba gjorde vi lite allt möjligt flyta träd som de sågat när för att elda, laga mat, måla och lite sånt.
En jättefin kväll var när jag och några kompisar gick till några klipporna och la oss för att kolla på stjärnhimlen för det var jättestjärnklart. Vi gick till klipporna för att komma bort från alla lampor. När Vi kom dit la oss i en liten hög och prata samtidigt som vi kolla på stjärnorna och såg jättemycket stjärnfall det var super mysigt.
Det var jättekul att träffa alla igen men jag kan erkänna att jag var nervös innan över hur det skulle vara tänk om det inte är lika bra och så vidare. Men när man sa hej till dem och börja prata försvann all osäkerhet. Under läspasset så när vi diskutera (vi fick välja en bild som passa till) hur det var och lämna och komma tillbaks så skrev jag så här i min svart bok. På hur det var att att komma tillbaks valde jag en blid på en stenmur.
Det känns som den symboliserar M+ att vi är som en familj eller enhet. Vi är alla så olika men alla passar in och är lika välkomna och alla behövs. För om det inte var vi så skulle det inte vara det M+ som det är idag. Men en ska som Calle sa det här är något nytt men det behöver inte betyda att det är sämre snarare tvärt om. Det kan bli lika bra eller bättre.